Jag tänker, sitter i min lugna sköna vrå och funderar på tiden som gott. Kanske ännu mer för att det är årets näst sista dag. Tänker tillbaka på året som gott. Minns det positiva som hänt men även det som varit tråkigt. Min älskade mormor lämnade oss detta år. Känns fortfarande tungt. Kommer ta tid innan det minnet lägger sig till ro. Men jag kommer aldrig att glömma henne.
Sedan har man ju många glada minnen med min bästa vän. Det får mig att små le lite när jag tänker tillbaka. Jag ser oxå positiva minnen för mig själv och vart jag har hamnat med mitt liv. Jag är så tacksam att jag har hälsan i behåll och är verkligen rädd om den. Man vet ju som tur är inte hur länge man får vara frisk. Kan ju liksom bara hoppas att det blir länge nog för att hinna göra allt man vill. Minnen något man bär med sig genom livet som alltid finns kvar inom oss, som man kan plocka fram och påminna sig om när man gjorde nått kul. Eller för att motivera sig att komma vidare.
Ha nu en fortsatt bra dag i minnets tecken
Är verkligen "att man fått behålla hälsan" det som är bäst med förra året? Ibalnd kan det kännas att det är de som riskerar sin hälsa som får uppleva mest.
SvaraRaderaTiden som "gott" påminner om godis :)
(Borde kanske varit "gått")
stillsam summering av året på personligt plan. Fundersamt
SvaraRaderaHåller med Marie. Inga stora krumbukter, bara stilla krusningar på vattenytan.
SvaraRaderaGott Nytt År